Igår tränade Amanda för Pether med Ossy och jag hade lovat att rida Kakan som inte blivit riden på ett par dagar och ska åka och tävla på söndag. Eftersom det var riktigt risigt väder hela dagen så hade hon inte heller varit ute innan jag skulle upp i sadeln så hon var inte direkt lugn. Jag tog ett beslut att rida inne i vårat lilla ridhus eftersom det fortfarande drällde ner snöblandat regn ute och tog med mig henne ut. I ridhuset har jag en sågbock som jag alltid använder som stege för att ta mig upp på de stora djuren och det är sällan något problem med Kakan som är mycket samarbetsvillig ända tills man satt sig i sadeln, vanligtvis vill jag säga... Idag studsade hon fram och tillbaka framför bocken så att jag till slut blev irriterad och tog tag i henne lite bryskt och gastade till. De som känner Kakan vet att detta inte är en bra idé så givetvis kastade hon sig handlöst baklänges och jag tappade henne. Runt runt femtioelva varv i ridhuset for hon tills jag inte kunde se henne längre för allt damm (eftersom ingen rider härinne på sommaren så vattnas det inte och blir hysteriskt dammigt). När jag fick tag i henne fick jag ändå rida utomhus för det gick inte längre att vara i ridhuset utan risk för allvarlig astma. Givetvis gick det inte strålande att rida henne heller eftersom hon var upprörd och orastad, men iallafall blev hon riden. Nu är det bäst att hon hårdtränas varje dag innan söndag annars blir hon nog mer lattjolajban än vanligt...
På bilden har vi Kakan som ettåring och hennes "Mamma" Pia. Visst ser hon snäll ut!!! Alla ben har kontakt med marken :o)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar