Finalernas final

Nu har jag suttit vid TVn och tittat på de sista 2 rundorna från Leipzig. Tornesch såg jättefin ut båda rundorna men hade ett ner i båda tyvärr och de slutade på 11:e plats. Roffe hade 8 fel i första rundan och avstod att rida andra rundan.
Vann gjorde Christian Ahlmann efter att Marco Kutscher totalrasade och hade ner 3 hinder i sista rundan.
Kan konstatera att jag inte är speciellt förtjust i de amerikanska ryttarna, nästan alla rider som en säck potatis. Faktiskt tycker jag det är helt otroligt att de får sina hästar över de enorma hindrena med den typen av ridning.
Jag lyckade få på TV'n tidigare under dagen så jag precis hann se Patrik Kittel rida finalen i dressyr också och ärligt talat så blir jag bara irriterad av denna bedömningssport. OK jag är den första att erkänna att jag inget kan om dressyr men mitt öga tyckte iallafall att av de fyra ritter jag lyckades se så var han klart bäst. Jag var helt förundrad över hur smidigt och spänstigt det såg ut. Ryttaren såg ut som han inte gjorde någonting och hästen bara flöt fram. Allra bäst tyckte jag alla övergångar var, inget hackigt utan helt plötsligt hade han nästan osynligt bytt från passage till ökad trav eller något annat avancerat. Dessutom sitter kommentatorerna och i stort sätt talar att de som är bäst innan får bättre poäng från början och måste göra rejäla misstag för att sänka sina höga siffror. Men men, vad vet en enkel pensionerad hoppryttare...???


Nya vantar sedan igår, min snälla mor köpte ett par Roeckl Varano åt mig, som ett andra skinn sitter de och dessutom ursnygga. Jag har haft flera par Roeckl innan men dessa känns lite hållbarare då de är försedda med ett tunt foder.